Svårt
Det här är jobbigt, vissa dagar (så gott som alla) känns det som om allt är bra. Ingen ångest, jag äter (frukost och middag iaf), jag tränar och är social, t.o.m lycklig. Då kan jag knappt tro hur sjuk jag är, för det har varit så länge nu.
Jag har hittat en balans som funkar för både mig och äs. Men hur sant är det att jag mår bra?
- så fort det blir helg eller vi får gäster så springer jag och gömmer mig. Det betyder att jag inte får laga min egen middag (90% grönsaker och fisk/kyckling till) och får ångest bara jag tänker på det.
- Jag kan inte sitta hemma en hel dag för då vågar jag inte äta
- Lunch finns inte i min värld just nu
- När skolan är igång finns ingen tid för att vara social, jag måste ju träna efter skolan.
Jag hör ju själv hur sjukt det är men jag känner mig inte redo att slänga mig ut för stupet och ta tag i det, fasst jag vill ju!
